Läsarfrågor och kommentarer!

Roligt att du får så många frågor och läsare :) Tummen upp!

Har du alltid bott i Borås? Gått skola här och så? Och har du nån gång flyttat till en storstad, tips isånnafall? OCH haha.. Kan du inte berätta hur du och Niclas träffades? :D

Älskar din blogg! Kram!

Om man har hånglat med en tjej och haft sexuella tankar om henne, har man blivit av med oskulden då?

Svar: I teknisk mening nej (om vi med “oskuld” menar att man inte har haft samlag).



Men i moralisk mening kan man det. Ordet “oskuld” har ju ursprungligen inte med sex utan med (moralisk) skuld att göra och man kan vara skyldig till otukt utan att ha “gjort det”. Kom ihåg Jesus ord om att äktenskapsbrott inte bara är det man gör utan också det som händer “i hjärtat” (Matt 5:28).



Men den viktigaste frågan är väl egentligen hur man blir av med skulden. Och där är Bibelns svar alldeles klart: genom att be Gud om förlåtelse.



Om vi bekänner våra synder är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss synderna och renar oss från all orättfärdighet

(1 Joh 1:9)



Guds tankar för äktenskapet, det handlar om en livslång, kärleksfylld, trogen relation. I den relationen är den sexuella gemenskapen ett förunderligt kroppsligt tecken på och uttryck för den djupa och förtroliga själsliga samhörigheten mellan två männskor på jorden som är öppna (nakna!) för varann och som tar emot varann utan förbehåll med allt vad den andre är. En relation mellan en man och en kvinna som skulle få vara ett, så långt det är möjligt i denna kluvna och trasiga värld (1 Mos 2:24-25 t ex).



Det är denna livslånga kärlek och trohet som verkar vara Guds längtan och tanke, så stark att den avspeglar hans egen kärlek till oss genom Jesus (se Ef 5:25-33). Bibeln lär inte ut ett enda sätt att ingå äktenskap. Vi hittar inte en viss vers där det står att man måste gifta sig på ett visst sätt för att det ska vara äktenskap (som “tur” är eftersom vi lever i olika länder och kulturer). Däremot tycks Bibeln förutsätta att det är något mer än två människors privata överenskommelse. Det är en offentlig relation, där släken, samhället och församlingen är inblandade (Se t ex 1 Mos kap 24 och Joh 2:1-11). Dessutom återspeglar äktenskapet Guds förbundstanke och Guds “förbundstrohet”, som bland annat handlar om att högtidligt lova varandra saker som man vill hålla (Se 5 Mos 26:16-19). Äktenskapet blir då också något som Gud knyter sin välsignelse till. Dessutom kan ett kristet äktenskap få vara en del av den kallelse vi kristna har att peka på Jesus: genom att förlåtelse, respekt och omsorg får prägla relationen och genom att hemmet får bli en plats där Gud bor och där det finns plats för goda samtal och små och svaga människor.



Är det synd att bo sambo? Jag har svårt att förenkla den frågan till en fråga om synd eller inte synd. Synd är det som förstör livet, som förstör våra relationer till varann och till Gud. Det som är mest “synd” är om troheten och kärleken bryts sönder eller hindras. Att inte stödja äktenskapet fullt ut genom att faktiskt gifta sig är kan vara synd på ett mer indirekt sätt. Otrohet är synd, sex med den som inte är ens livskamrat är mot Guds vilja. I sambosituationen är man ju, om man är seriös med sin relation, liksom i ett mellanläge. För det handlar ju inte om otrohet, och behöver inte handla om att man tar det lätt med sina sexuella förhållanden eller att man inte vill hålla sig till en livs - (just det!) - kamrat. Men det kan vara ett uttryck för att man lever i konflikt med Guds vilja. Och då är det synd.



Utifrån den kortfattade genomgången så vill jag säga så här. Äktenskapet och vigseln som vi har det i vårt land återspeglar bäst det Gud beskriver i sitt ord. Det tydligaste sättet att bejaka och stödja det är ju att själv gifta sig. Det gör er också tydligare som förebild för andra som tvekar om man vill och vågar gifta sig. Jag tror inte att Gud i första hand är ute och jagar sambor. Han vill jobba på ett livsprojekt med oss och välsigna våra livsrelationer så att de håller och utvecklas. I vigselakten får man därför både lova varann trohet inför släkt och vittnen och be om Guds välsignelse och hjälp att älska, ära och vara trogen mot sin livskamrat. Det är goda skäl för er att gifta er så snart ni kan! Det viktigaste är vigselgudstjänsten - festen efteråt behöver inte vara påkostad. Det där är lite knepigt för man vill ju gärna göra den festlig. Be era kristna vänner att göra något för er, både något fint och något galet, så behöver inte maten och slottet där festen hålls vara så påkostat!



Hur hård ska du vara? Sambopar som har upptäckt det du har upptäckt har gjort olika. Somliga har tagit det lagom lugnt och gift sig så snart det gått att ordna. Andra har faktiskt bestämt sig för att ta ett steg tillbaka och inte leva som gifta och ha sex tills bröllopet, kanske t o m bo åtskilda. De har känt det väldigt fint, som en markering att de inte vill dela full gemenskap förrän de är offentligt vigda. Men det är ingen lag som jag ser det. Samtidigt är det heller inget konstigt att göra så, tvärt om, även om det är tvärt emot vad de allra flesta tänker idag. Men vill ni uppvärdera ert “äktenskapsförbund” så är det kanske värt det!



Kanske ni kan prata med er präst eller pastor om hur ni ska göra med detta? Var gärna radikala när det gäller er själva - det kommer ni inte att förlora på! Gud välsigne er! Kampen för ett helt och heligt liv går vidare - för oss alla!